Turkiet har hotat med att backa ur avtalet om att stoppa migrantflödet till EU, om inte turkiska medborgare får visumfritt inträde i Europa senast i oktober.
Även om turkiska företrädare även tidigare har hotat med att bryta det avtal som träffades 18 mars mellan
Turkiet och EU, så är detta första gången man satt en faktisk deadline.
Om EU godkänner det slopade visumkravet, kommer tiotals miljoner turkar att få omedelbar och obegränsad tillgång till 26 europeiska länder.
Om EU avvisar kraven på slopat visum, och Turkiet hämnas genom att öppna migrationsdammluckorna, kan miljoner migranter strömma in i Grekland under hösten. Europa sitter fast i en situation som inte har några vinnare.
Migrationsuppgörelsen, som trädde i kraft 1 juni, förhandlades fram i all hast av europeiska ledare i desperation över en migrantkris som resulterade i ett inflöde av över en miljon migranter i Europa 2015.
Enligt avtalet ska EU betala Turkiet 3 miljarder euro, tillåta visumfritt inträde i Europa för Turkiets 78 miljoner medborgare och återuppta samtal med Turkiet om EU-inträde. I utbyte gick Turkiet med på att ta tillbaka alla migranter och flyktingar som når Grekland via Turkiet.
Turkiska myndigheter har gång efter annan anklagat EU för att ha brustit i sin del av avtalet. 25 juli sände den tyska tevekanalen ARD en
intervju med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan, där han sa att Turkiet än så länge bara fått två av de tre miljarder euro som utlovats: "Europeiska ledare är oärliga", sa han. "Vi har hållit vårt löfte. Men har européerna hållit sitt?"
EU
vidhåller att de tre miljarderna måste överföras via FN och andra internationella hjälporganisationer, i enlighet med de strikta regler som finns kring hur pengar ska spenderas: "Finansiering till den turkiska flyktingmyndigheten går till flyktingar i landet", skrev EU i ett uttalande. "Det är medel som ska gå till flyktingar, inte bidrag till Turkiet."
31 juli underströk den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu, i en
intervju med
Frankfurter Allgemeine Zeitung, att den turkiska regeringen vill att EU ska sätta en "specifik deadline" då visumkraven lyfts: "Det kan bli i början eller mitten av oktober, men vi väntar fortfarande på ett exakt datum", sa han.
Cavusoglu menade att hans ord "inte ska tolkas som ett hot", men tillade att "om inte visumrestriktionerna lyfts, kommer vi att tvingas bryta det avtal som slöts 18 mars".
I avtalet stipuleras att europeiska företrädare förbinder sig att påskynda handläggningen kring visumfritt inträde för turkiska medborgare i EUs passfria Schengenzon, och komma med besked 30 juni, samt att återuppta samtalen kring Turkiets EU-medlemskap senast i slutet av juli.
För att kvalificera sig för visumfria resor, skulle Turkiet uppfylla 72
villkor senast 30 april. Det rörde sig bland annat om uppgradering av turkiska pass till EUs säkerhetsstandard, att dela information om förfalskade och bedrägliga resedokument som används för inträde i EU, och att ge arbetstillstånd åt icke-syriska migranter i Turkiet.
Europeiska företrädare säger att även om Turkiet har uppfyllt de flesta av villkoren i avtalet, så har man inte lättat på de hårda anti-terrorlagar som används för att tysta dem som är kritiska mot president Erdoğan, särskilt efter den misslyckade militärkuppen 15 juli.
EU-kommissionären Günther Oettinger
sa nyligen att han inte tror att EU kan ge turkiska medborgare visumfritt inträde i år, på grund av Erdoğans stränga åtgärder i kölvattnet av den misslyckade militärkuppen.
Turkiska myndigheter har
gripit över 15 000 människor i samband med kuppförsöket, och minst 60 000 tjänstemän, lärare, journalister, poliser och soldater har fått sparken eller stängts av från olika statliga jobb.
Samtalen om Turkiets EU-inträde har också strandat efter att Erdoğan hotat att återinföra dödsstraffet i Turkiet. Oettinger sa: "Dödsstraffet är oförenligt med våra värderingar och fördrag. Inget land kan bli medlem i EU om man inför dödsstraff."
Erdoğan har dock
antytt att han inte längre är intresserad av EU-medlemskap: "Vi går åt vårt håll, så kan ni gå åt ert", har han sagt.
Samtidigt rapporterar grekiska myndigheter en
betydande ökning av antalet migranter som kommer till Grekland från Turkiet efter kuppförsöket. Bedömare menar att Erdoğan använder migrantflödet för att sätta press på Grekland att lämna ut åtta turkiska officerare, som deltog i kuppen och flydde över gränsen till Grekland. Aten har vägrat att skicka tillbaka dem.
När migrantavtalet nu verkar spricka, har man från europeiskt håll börjat diskutera en "Plan B". Den tyska tidningen
Bild rapporterade nyligen om en hemlig plan för att flytta alla migranter från Turkiet till de grekiska öarna i Egeiska havet. Allmänna kommunikationer mellan dessa öar och det grekiska fastlandet skulle skäras av för att hindra migranter från att resa till andra delar av EU.
Planen, som enligt
Bild diskuteras på högsta nivå inom EU, skulle i praktiken omvandla delar av Grekland till gigantiska flyktingläger under de kommande åren. Det är oklart om den grekiska regeringen har någon talan i frågan.
Europeiska unionen befinner sig i en Moment 22-situation. Ett stort antal muslimska migranter kommer att ta sig till Europa oavsett om EU slopar visumkravet.
Tusentals nyanlända migranter, varav den stora majoriteten är män, översvämmar plattformarna på Wiens tågstation 15 augusti 2015 – en bekant syn under sommaren och hösten 2015. (Bild: Bwag/Wikimedia Commons)
|
De som är kritiska mot lättnader i visumkraven fruktar att miljoner turkiska medborgare kan komma att utvandra till Europa. Det österrikiska nyhetsmagasinet
Wochenblick rapporteradenyligen att elva miljoner turkar lever under fattigdomsgränsen, och att "många av dem drömmer om att flytta till Centraleuropa".
Andra bedömare menar att Erdoğan ser slopat visum som en möjlighet att "exportera" Turkiets "kurdiska problem" till Tyskland. Enligt Bayerns finansminister Markus Söder står miljoner kurder redo att utnyttja det borttagna visumkravet för att fly till Tyskland, och därmed undkomma förföljelse under Erdoğans regim: "Vi importerar en intern turkisk konflikt",
varnadehan. "I slutändan kan det bli så att färre anländer med båt, men fler med flygplan."
I en uppfriskande klarsynt essä,
skrev den välkände tyske journalisten Wolfram Weimer att Erdoğan utnyttjar Europas strategiska svagheter för att främja turkisk imperialism och sitt mål att islamisera kontinenten:
"För några dagar sedan sa Erdoğan: 'Oavsett hur ohyfsat, hur skoningslöst, hur totalt utan skrupler västerländska länder agerar så har de ingen chans att hålla migrantflödet under kontroll.' Med andra ord, han ser massmigration som ett politiskt vapen för att sätta press på Europa. I diplomatiska och militära kretsar har uttrycket 'migrationsvapen' cirkulerat i flera månader, eftersom den turkiska säkerhetstjänsten medvetet och i stor skala främjat muslimsk invandring till Europa.
"Nu tjänar Turkiet enorma summor pengar på alla sorters migrationsrelaterad verksamhet, och man har låtit flyktingindustrin blomstra. Samtidigt jobbar Erdoğan aktivt för islamiseringen av Europa. Med hjälp av Diyanet [en del av den turkiska statens myndighet för religiösa frågor, vilken är huvudman för hundratals moskéer i Europa] islamiseras Europa (särskilt Tyskland) på ett metodiskt sätt; flyktingarna spelar en stor roll, liksom moskéerna som utgör 'trygg hamn' för de troende i främmande land.
"Erdoğans favoritcitat kommer från en dikt av Ziya Gökalp [1876-1924, en företrädare för turkisk nationalism]: 'Moskéerna är våra kaserner, minareterna är våra bajonetter.' Erdoğan ser sig själv, både inrikes och utrikes, som en religiös kulturkrigare – den islamistiska expansionens skyddshelgon."
Soeren Kern är Senior Fellow på New York-baserade Gatestone Institute. Han är också Senior Fellow for European Politics på Madridbaserade Grupo de Estudios Estratégicos/Strategic Studies Group. Hans första bok, Global Fire,
kommer ut 2016. Följ honom på Facebook ochTwitter.
